torsdag 23 juli 2009

Billigaste fyllan



Käraste dagbok!

Jag är full.
Yr.
Fnittrar.
Sluddrar.
Klockan är snart 18.00. Pip!
I natt hade vi superkul.
Först hustrun och Millemannen.
Sen Millemannen och Dollybrösten.
Sen jag och Millemannen.
Sen hustrun och Millemannen.
Sen Millemannen och Dollybrösten.
Sen jag och Millemannen.
Ja, ni förstår hur resten går.

Vi snittar cirka 3 timmar per dygn nu.
I sömn.
Vi går i rus hela dagarna och sus på nätterna.
Vi glömmer bort vad våra vänners barn heter och vad vi ska göra om femton minuter.
Jag är glad att jag åtminstone kommer ihåg de mest elementära sakerna.
. Att ta fram snoppen ur gylfen när jag ska kissa och inte ha den kvar där innanför.
. Att trycka på bromsen när jag ska stanna bilen och inte på gasen.
. Att pussa hustrun godnatt och slänga ner hunden från sängen och inte tvärtom.

Det senaste tipset mot kolik är att kontakta en kiropraktor som på något sätt ska trycka på punkter som gör att tarmarna inte längre ska ha träningsvärk. Eeee?
Eller hade det med ryggen att göra - hur man låg i livmodern?
Eller var det att man skulle göra ett ryggknäck på bebisen så att koliken skulle framstå som en liten smekning i jämförelse med den nya smärtan?
Det går många rykten om kolik.
Ett tips är att binda ihop bebisen och slänga det i sjön och se om det sjunker. Flyter barnet kolik. Sjunker barnet. Ingen kolik.
Nej visst nej. Det var ju det vetenskapliga sättet förr i tiden som man kontrollerade ifall en anklagad kvinna var häxa eller inte.
Flöt kvinnan var hon häxa och brändes på bål.
Sjönk hon var hon oskyldig men hoppsan! Då drunknade hon ju.
Ja, ja.
En sak är säker med kolik. Det går över efter ett tag.
Jag undrar när det förbannade ett tag kommer egentligen?
Hicka går också över efter ett tag.
Vill man dock avsluta det tidigare ska man ta en matsked lingonsylt.
100% säkert att hickan upphör.
Prova själva.
Jag lovar alla att personligen komma hem till er och köra ballongdansen om det inte skulle fungera.
1 matsked lingonsylt.

Hustrun har åkt iväg en stund alldeles ensam.
Mille sover. Han har inte ätit på över en timme.
Spännande. Vaknar han och han inte får tillgång till Dollybrösten kan masshysteri uppstå hos gossebarnet. Jag har delat ut gratis bomull till Moses och Moa i förebyggande syfte.
Hustrun är lika dimmig i huvudet hon. Hon åkte iväg med Moas mobiltelefon istället för sin egen.

Mille lyckades göra en bulls eye under sin lunch-tuttelutt.
Efter måltiden kom returen. En härlig mängd retur mitt emellan hans moders urringning.
Jag fnittrade okontrollerat.
Jag vet.
Sömnbristen.

Här är en bild.
Varför jag visar den vet jag inte.
Sömnbristen...

Puss på er!
Zzzzzzzzz...



Fråga. Vad är detta?
1. En medelålders vit, överviktig medelklassman i sin privata pool, som tänker ut hur han ska utöva sin makt i samhället på bekostnad av kvinnor, invandrare, arbetare och arbetslösa.
X. En knubbsäl på Kolmården som väntar på sin fiskranson.
2. En lycklig lönnfet författare i ett saltvattenspa i Israel hösten 2008.



2 kommentarer:

  1. Nu gör jag ett litet intrång på makens dagbok... En undran? Jag som aldrig är inne på liknande sidor - informationen om antal barn är ju kul, men att man skriver en fru??? Ja, det känns ju originellt - känns skönt att veta att inte maken är hemlig bigamist.
    Ja, nu har statistiken på bloggen ökat. Fram tills nu. Här kommer dollybrösten och förstör framgången. Men jag måste få dementera vissa saker. Bland annat detta med hur läsarens uppfattning om mina gigantiska bröst måste vara. Härligt tänker jag då jag aldrig uppnått annat än en A-kupa! Äntligen! Men synd bara att jag endast har ett Dollybröst i taget medan det på andra sidan mer är ett slappt taxöra... Ja, ni vet alla ni ammande mödrar. Bebisarna suger, inte blåser luft i dem. Men det är i alla fall fint av min make att se min ena vackra halva i taget. Brukar tänka på detta med vår sömnbrist om kvällarna och att det ibland kan vara riktigt spännande. Här om natten när jag stod och bytte bajsblöja på lilla limpan så drar jag alltid i svansen på en spelande ko - en jättesöt present som vi fick av våra kära Nymansvänner. Då spelar den "Ser du stjärnan i det blå". En ganska så passande melodi när man känner sig lagom berusad i nattmörkret. Helt plötsligt fylls man av en behaglig julkänsla och hela Piff och Puffgänget är med där i blöjbytet. Inte minst Arne Weise. När man sedan kommer ut från toaletten och tittar ut så ser jag först en stor älg i grannarnas trädgård. Eller var det ett rådjur? Kvällarna blir minst sagt spännande. Jag väntar bara på att se de "vita hästarna" springandes på vägen som min make har sett på en bilresa hem från Strömstad. Ibland ser han även små dvärgar. Men då han har extrem dvärgskräck så hoppas jag att vi slipper dem i vår trädgård om nätterna. Det räcker med lille limpan som en så länge ser ut som en liten dvärg med stort huvud, tre hakor och en mullig och alldeles underbar liten bebiskropp. Nej, det var som sagt inte meningen att lägga mig i makens skrivande. Man vill ju liksom inte ta över på något sätt då jag vet att jag har lite talang för sådana saker. Det skulle inte vara bra för hans självförtroende. Man ska ju uppmuntra sin livspartner. Och det gör vi - varje dag försöker vi att muntra upp varandra och stötta. För det är inte lätt att vara småbarnsförälder och samtidigt tonårsbonusmorsa. Men vad vore livet utan de mina. Så glöm inte att ge varandra lite extra beröring även om ni känner hur varulven inombords håller på att inta hela hjärnsystemet och att tänderna börjar växa. Och glöm inte att skratta. För hur som helst så finns det ett NU och det är inte tomt prat när man säger att allting blir bättre med tiden. Förutom de underbara Dollybrösten....

    Er Dolly

    SvaraRadera
  2. Rättelse!

    Hustrun har missuppfattat det här med Dollybrösten. För mig är dimensionen på dessa enkom, jag upprepar ENKOM av näringsintresse för bebisen ICKE av sexuell art för mig. Typiskt kvinnor! De ska alltid sexualisera allting. Nu till och med deras egna bröst. Suck! Mitt feministiska hjärta är sorgset. Dessutom tänker hustrun på Arne Weise när hon drar i en svans. Så himla sexfixerat! Vad menar hon? Tror hon verkligen att man kan dra i Arne Weises snorre och så kommer det julmelodier från ollonet?
    Sedan denna villfarelse med dvärgskräck! För det första heter det småväxta. För det andra är jag inte ett dugg rädd för dem. Men jag håller mig gärna på behörigt avstånd. De bits...
    De vita hästarna sprang längs vägen mitt i natten då jag kört fram och tillbaka Örebro Strömstad i en vända. 7o mil. För att hålla de vita hästarna borta från vägen var jag tvungen att slå mig själv i skallen med knytnävarna var tredje kilometer. Det var så jag grundlade min numera världsberömda vattenskalle.

    Jaaaaaa! Berör mig! Vi kan ta det mellan andra och tredje amningen. efter den fjärde rakertbajsattacken i en härlig sensuell hög av blöta amningskupor, blöjor, våtservetter och Dollybröst!
    Helvete!
    Nu åkte jag också dit!

    SvaraRadera