torsdag 16 juli 2009

Liten rapport från natten

Mille är en oerhört konsekvent ung man. Han vaknade halv två igen i natt och kära hustrun drog i gång mjölkfabriken på en gång. En timme senare tog jag över.
- Han är verkligen såååå trött, sa hon som gick av skiftet. Det blir inga problem att få honom att sova.
Efter en timme med två stora gloende ögon rakt upp mot mig kunde jag konstatera att Mille var förmodligen Sveriges mest pigga såååå trötta person.
Han fick hjälpa mig att leka lite med två bilder i datorn en stund. Sen sa det BLONK och han sov. Då kunde jag krypa ner. Jag tänkte först att jag kanske skulle vara lite skojig mot min hustru så där runt 4 snåret och göra en överraskande böghög på henne där hon sov. Jag lät bli. Jag visste att hon snart skulle få gå upp och sätta en liten parasit mot sina Dollybröst. Klockan 5 var det dags för det.

Mitt i de blå timmarna tänker jag.
När tjejerna var små tänkte jag mycket på fysisk aktivitet mellan individer. Jag var 27-29 år då.
Nu är jag snart 46.
Jag tänker nu också.
Mycket.
I natt tänkte jag på låtsaskompisar. Barnens.

Här är listan på Jacobssonbarnens låtsaskompisar:

Kricke : Snälla och dumma Karlsson. Det var snälla Karlsson som lekte fint med honom. Det var dumma Karlsson som tvingade med Kricke på cykeln bort till parken. Kricke själv satt bak på pakethållaren och protesterade vilt.
Moa: Hade faktiskt ingen. Men hon trodde en period att hon var Lotta på Bråkmakargatan med följd av att hon alltid gick ut och sparkade på sin cykel och kallade sin arma mor DUMMA MAMMA!
Bim: Sandris och Pepsi. Två mystiska figurer som Bim aldrig ville beskriva hur de såg ut. De flyttade efter några år. Sandris flyttade till LANDON (London) och Pepsi förvandlades till en tjejgroda.
Moses: Den osynliga galningen. Den osynlige galningen ställer till med en massa bråk och bus. Puttar omkull glas med vatten, lägger blomjord i mina skor etc. Jag frågade Moses häromdagen hur han ser ut egentligen den där osynliga galningen. Moses tittade på mig som om jag var störd.
- Men pappa, sa fyraåringen. Han är ju osynlig.
Mille: Han har nog inga låtsaskompisar än. Men han har en riktig bästis och en riktig ovän. Bästisen heter Vänster Tutte. Ovännen heter Höger Tutte. Han vrålar och är ilsken när han ska äta från den.

Nedan två exempel på nattlig terapiaarbete för hr Jacobsson:


Puss på er!

3 kommentarer:

  1. Härligt kreativt=)))) Blir riktigt impad av det jag ser! Tack för titten hos mig, det uppskattas. Och just idag är jag stolt som en tupp, eller kanske mera likt en höna?? Men jag har fått mitt första gage, eller vad det nu heter. Jag skickade in några bilder till VLT tillsammans med en medresenärs text från vår resa och SM i träskfotboll (i Storuman)som gick av stapeln den 3-4 juli. Snacka om att jag fick veva upp hakan när jag på mail fick veta att jag skulle få 700 kr!!! Har väl aldrig någonsin blivit erbjuden pengar för mina bilder och hade inte ens den tanken när jag skickade in dom här heller. Jag tycker bara att det är så hiskeligt kul att fota och gör det mest hela min lediga tid så det kom som en riktigt rolig överraskning. Må så gott i sommarvärmen eller snarare sommarovädret. Nu ska jag ta min älskade lilla Rasmus 9 år med mig och leta primörer i skogen. Det sägs att det redan växer guld i våra skogar. Så kanske blir jag ännu rikare idag. Vi får se. Ha det// Susanne i Västerås och dessutom ett Lejon=)

    SvaraRadera
  2. Du vet ju hur vi lejon är. Ska alltid stå i centrum ;)

    SvaraRadera