Jag sitter fortfarande med bebisen i famnen och knappar med vänster hand. Såg nu att jag skrev Käresta dagbok och inte käraste i Kolikinlägget.
Suck...
Jag som är så noga.
Vargtimmen har börjat, de blå stunderna mellan 3 o 5.
Och helt plötsligt toklängtar jag efter mina döttrar, Moa och Bim.
Jag ska skjutsa dem till Strömstad på fredag. Sommarjobb och nöjen.
Kricke, största sonen, är redan där och jobbar som radiopratare på Radio Praaaaaaaaajm!
Nu zzzzova hoppas jag.
Natt
men jaha! är DET din son. då ska jag lyssna ännu mer noga.
SvaraRaderaDet var trevligt att höra! Du är välkommen tillbaka när du vill :-) Vad har du för raser i din rondellhund då? Kram
SvaraRaderaHoppas att du fick sova ordentligt, och att inte nattugglan höll dig vaken hela natten..
SvaraRaderaTa hand om dig
Kram
Elin!
SvaraRaderaDet är en blandning mellan tax, papillon och hör o häpna karelsk björnhund. Mormor var karelen och morfar en liten tax. De måste ha stått i en trappa. Kram!
Sanna!
SvaraRaderaSova? Hur gjorde man d nu igen? Kram
Tack för din fina kommentar på min blogg.
SvaraRaderaNej, det är så sant som du skriver, det finns inte rum för avvikelser. Jag tror inte jag nånsin kommer kunna känna mig helt tillfreds med att det gick som det gick. Ibland tänker jag mindre på det och ibland mer. Men jag är enormt glad och tacksam för den lilla tjej som kryper runt med världens fart här hemma - att hon klarade sig så bra! Det är tack vare den fantastiska vård som vi har i Sverige. Så om bara hon mår bra är jag nöjd och glad! Mitt hjärta kommer läka så småningom.
Jag hoppas du fick sova inatt! :-)
Hej Ingela! Förra natten var lite bättre för mig o lite sämre för hustrun. Nu däremot vet jag inte. Mille har precis somnat. Klockan är snart 1. Mina ögon svider. :)
SvaraRadera