Lite grabbdag, lite söndag och lite naket

Käraste dagbok!

Söndagar äro arbetsdagar. Jag har slitit i mitt anletes svett med att infånga ett litet odjur. Han var liten, listig och farlig.
Se så farlig:
Millemannen har inlett sin nya karriär storstilat - som klåfingrare. Ni som följt min blogg från början vet att han redan efter fem dygn spände ögonen i mig och log.
Sedan dess har hela livet varit ett enda stort oändligt äventyr för honom. Den senaste begåvningen han erövrat är att inse den enorma humorn genom att slänga ner saker från övervåningen ner till bottenvåning och gärna vidare ner mot gillestuga och bibliotek längst ner.
Han lärde sig även i dag att prutta på sin pappas mage. Ja, med munnen och inte med den nedre anläggningen. Läromästare var modern. När hon skulle lära honom och lade läpparna emot huden blev jag lite yr och väste att jag kanske ville bli pruttad lite längre ner också. Jag fick inget svar.
Mille har begåvats med stora ögon och stora öron. Två av en författares viktigaste verktyg. Lägg till en anteckningsbok, kärlek till orden och ett öppet sinne så är man hemma.
Ett typiskt författarutseende:
Det var en grabbdag på eftermiddagen. Moa for till sin kompis Madde i Karlskoga i går och Bim åkte till sin mor i dag. Fru J smet iväg på någon sorts dag för damer utanför Örebro. Hon sa hon skulle knyta blommor och hennes väninna L skulle sälja smycken.
Fru J passade på att hänga på sig hennes mors, mormors och sitt eget romantiska designmärke för väskor, bijouterier, smycken, kläder: Milo Barton, som är under tillverkning, utförande och tillverkning.
Reklampelare:
För bland annat:
- Alltså, vad gör man på en dag för kvinnor egentligen? frågade jag misstänksamt och blev påmind om Ladies Night i höstas.
- Hantverkare, pyssel, blomsterarrangemang och smycken, försäkrade hustrun och lade till din fånskalle som avslutning.
I mitt inre rullades det upp hemska bilder av de smycken fru J skulle få uppleva och åse.
Nåväl. Hon kunde väl få ha det lilla nöjet, då, så kunde jag få ha min grabbdag ifred med sönerna.
Fritt fram således för pojkar tre.
En av dem somnade då han tillhörde de små och då var grabbarna endast två.
Den ene av dem ville gunga medan den store drummeln bara ville sjunga.
- Putta på! Putta på! vrålade Mosesgossen då.
Och pappan tog fart, all muskelkraft han gav.
Och Mosesgossen givetvis fladdrade iväg och flög av.
Då sa gossen:
- Alltså, pappa! Jag sa putta PÅ! Inte putta AV!
Efter några timmar stärkande Örebroluft gingo de trenne gossarne in för ystra lekar.
Millemannen ville leka med broderns dinosaurier och bita dem i huvudet och säga AAAAAH!
Då storebrors största intressen är dans, flickor, rosa saker och att leka krig valde han att dansa en stund på sin dansmatta.
Jag har lovat mig själv att bränna upp denna vidriga plastmatta med symboler på. En dansmatta fungerar som så att man ansluter den till tv-skärmen och då framträder en illustrerad person som visar hur man ska dansa och vilka steg man ska ta. Man ska således göra samma rörelser på mattan som filmen på tv-skärmen.
Jag kräks över den första dansen och hur tillverkarna valt att illustrera detta. Det blir ungefär som scenen: "Strax innan gruppvåldtäkten".
- Kolla grabbar! Hon står med kort sexig klänning och dansar för oss!
- Hö hö! Snart dags att plocka!
- Jag vill va etta!
- Vi låter henne dansa klart först. Skål, boys!
Spy, spy, spy! Överkänslig? Nä. Men varför visa en tjej i kortkort i en sliskig barmiljö omgiven av fyra betraktande sluskar som både röker och super? Och framför den bilden stod Moses och försökte dansa som flickan. Bränn! Bränn! Bränn! Min feministiska själ gör uppror!

Efter aktiviteter åt vi lite. Vi njöt av söta europeiska vindruvor och funderade över vilket land i Europa som välsignat oss med dessa läckerheter.
Käraste dagbok!
Då jag själv endast besitter kunskapen att arrangera blomster medels att sätta en tussilago i samma äggkopp som två vitsippor, blev jag mäkta imponerad över den lagvidgas blomäventyr, vid hennes hemkomst.
Om en månad har vi rusat in i den första sommarmånaden. Den närmar sig med stormsteg. Jag kände hur jag behövde träna lite i somrigt beteende förut.
Då jag numera fått förhållningsorder av fru J att INTE skriva om politik eller klä av mig spritt språngande naken så var det ÄNDÅ tämligen enkelt att ändå bedriva lite seriös somrig träning i badrummet utan att bryta mina löften. Jag slängde av mig kläderna men absolut inte alla! Nej, nej! Så spritt språngande naken var jag faktiskt inte. Nä. Inte. Jag behöll ju kippan på mig.
Puss på er!

PS 1: Min hjälte i dag: Simon Kudrischoff, författare och FB-friend

PS 2: Dagens ord: Föryngringsyta = Botoxade ställen i ansiktet